Torsdag Åker till Tobbe 08:30. Vi är iväg vid niotiden. Bränner E4 ner till Jönköping och gör ett stopp på köpcentret A6 för att införskaffa engångsartiklar och Tobbe köper en vindjacka som visar sig vara en klyftig investering nere i Roskilde. Åker upp till Johans päron som förser oss med fika, Johans surfstock och ett gasolkök. Vi drar vidare ner till Tobbes morsas hus i Gnosjö för att göra en bilstereotransplantation mellan Tobbes gamla skrutt-saab och surfbussen. Vi fixar oss äggmackor och drar sen vidare ner mot Helsingborg. Tobbe lyckas under färden med att montera stereon i bussen och vi får kanonljud. Resten av vägen mot färjan dånar Hole ur högtalarna.

Tobbe knäcker en öl i bussen och nu börjar den där mysiga semesterkänslan smyga sig in. Väl i Helsingborg tar vi en HH-ferry över till pilsner och gemytets land - Danmark. Vidare till Roskilde är det mindre än tio mil. Att hitta en bra campingruta på det minst sagt ojämna gräsunderlaget (surfbussen har många jeepars smidighet, gammalt surfordspråk) tar sin stund och vi kommer in på festivalområdet precis innan Iron Maiden börjar lira på orangea scenen. Det här har aldrig varit min favoritmusik men showen är ändå kul att se. Gamlingen Bruce Dickinson klättrar upp i ramverket för att moona så halva Roskilde ser det. Ingen onödig blyghet där inte. För Tobbe däremot är det här resans höjdpunkt. Han hoppar vilt upp och ner görandes helvetestecknet. Efteråt dricker vi lite öl och orienterar oss på festivalområdet. Fint väder hela kvällen.

/Fredde

Fredag Vi vaknar av att förtältet håller på att ge sig av eftersom vi inte orkade fästa det ordentligt efter konserterna. Det blåser och regnar rejält. Verkar bli en lerig dag.Vi går in på festivalområdet och kollar in Sahara Hotnights på gula scenen. Bra ös på tjejerna som vanligt. Den stentuffa sångerskan drar dock ner t-shirten över höften gång på gång när den vill åka upp och visa lite hud. Bäst är den snygga basisttjejen som far omkring på scenen och rockar loss rejält. Vi gör missen att köpa fish´n chips istället för att leta upp frukostplejset. Vi chillar ut på ett café där en dansk tjej exprimenterar med ljud i technostil. Johan the synthman hade nog trivts här men vi tycker mest att det låter som två skelett som älskar på ett plåttak. Vi härdar ut i en halvtimma och går sedan in på ett internetcafe´och mailar Per som sitter på Scania och lider för att han inte kunde åka med.

Vi går tillbaks till surfbussen och lägger oss och sover ett par timmar. Vi fixar till tältet, syr ihop det blixtlås som har ballat ur och tejparhålen i takpresseningen. Sedan ger vi oss av in mot festivalområdet igen. Vi går mot ett tält där vi tycker det låter som Kent spelar. Men bandet har två tjejer på scen och en hel del stråkar. De heter tydligen "Speaker bite me". Kent spelar på orangea (stora) scenen och gör ett bejublat framträdande. Sångaren talar om att för några år sedan var de här och beundrade i deras tycke världens bästa band - The Cure. I år spelar de på samma scen. De har kommit en bra bit nu, killarna i Kent. Det är en mycket stor publik som lyssnar och det är jäkligt lerigt på hela området. Efter konserten går vi och käkar en spaghetti bolognese som fyller magen bra.

Nu är det dags för Pearl Jam att spela. Det är ju det här man har väntat på. Vi placerar oss ganska långt till höger men rätt nära scenen. Folk knuffas rätt bra och det rusar gäng med tonåringar i "tomtetåg" genom folkhavet. Man får hålla hårt i vintetrapacket för att inte det dyrbara ska gå till spillo. Musiken är kanon och vid "Even flow" är jag i extas. Under nästa låt rusar plötsligt en vakt in på scenen och säger något till sångaren Eddie Vedder som genast avbryter och upprepade gånger ber publiken att backa. "3 steps back please! One-two-three! Your friends are hurting out there." Efter några förvirrade minuter kommer en arrangör in på scenen och meddelar inte utan darr på rösten att 10 till 15 personer har blivit allvarligt skadade. Folk fortsätter att vänta på att konserten ska komma igång medan de skadade tas omhand. Tobbe och jag går och lyssnar på S:t Etienne under tiden. När vi går tillbaka till stora scenen står arrangörkillen där igen och vi får reda på det ohyggliga beskedet. 4 till 5 personer är döda och runt 20 är skadade. Konserten inställs förstås och The Cure som är nästa band avstår från att spela. Antalet omkomna visar sig så småningom stiga till nio personer. Fruktansvärt. Halvchockade och bedrövade går vi hemåt, snackar och käkar lite i bussen och går och lägger oss.

/Fredde

Lördag Vaknar vid 11 och vi går in på festivalområdet och köper Nasi Goreng och kebab till frukost. Vi går till ett nätcafe´och kollar vad som står om olyckan. En 22-årig svensk är en av offren. Vi går vidare till orangea scenen som nu är avspärrad. Folk har lagt blommor och tänt ljus invid platsen. Vi vill ringa hem och tala om att vi är ok men vi har ingen mobil med oss och köerna till telefonkioskerna är naturligtvis i storleksordningen 100m så vi går till bussen och vilar. Vid 19:30 lyssnar vi på Thåström. Det låter riktigt ösigt. När han drar Ebba Grön-låtarna kokar tältet. Vi tjackar halvkylling m. frittar och öl. Vi hinkar rätt bra efter maten och går och lyssnar på Henry Rollins Band som jag sett en dokumentär om strax innan festivalen. Mannen rockar hårdare än granit alltså! Iklädd endast svarta jeansshorts och skapliga tatueringar vrålar han ut sin olycka och headbangar värre än Beavis. Halvmycket folk lyssnar. Vi drar vidare till ett tält där ett salsaband gör ett bejublat framträdande. Vi dansar salsa en halvtimme med blicken fäst på en av scentjejerna som med vickande höfter får blodet av sjuda i våra ådror. Vi går till en mexikanbar och beställer mexican coffe. Sen blir det många öl. Kollar in det världskända Kubanska salsabandet Buena Vista Socialclub som man kunde se på biofilm för ett par år sedan. De har hoppat in för Pet Shop Boys som i likhet med Oasis valt att inte spela pga olyckan. Runt 04-tiden går vi hem till bussen och trycker i oss några bakfylleförebygande mackor och knyter oss.

/Fredde

Söndag Vi packar ihop förtältet och drar iväg mot Kastrup för att hämta upp Johan som har varit på reglerteknikskonferens i Chicago, housens födelsestad. David anslöt via tåg från Linköping. Johan berättar om sin utomjordliga Lillbabs upplevelse. Vid incheckningen i Chicago får han syn på en skön brunett. Efter några sekunders fluktande inser han att det är Lillbabs dotter Malin Berghagen alltså inte präktiga-söndagsöppet-versionen. Jämte Malin står en annan skön donna. Johan inser sin begränsade förmåga att uppskatta åldern på kvinnor då han ser att det faktiskt är Lillbabs i egen hög person. Okej, that's it, trodde han. På planet sätter sig mor och dotter precis jämte honom. Efter ett tag tar en man, som också sitter nära Johan men som inte ser donnorna, upp en bok och börjar läsa. Johan blir minst sagt konfunderad när han sneglar på boken och ser att den handlar om, just det, Lillbabs!! Efter några timmar har Johans Lillbabsförvirring lagt sig något. Då reser sig en annan man några rader framför Johan och tar på sig en jumper med ett fotografi på LILL-BABS! TWILIGHT ZONE!! Johan bestämmer sig för att aldrig mer snålsupa gratissprit på transatlantiska flyg. I efterhand ser han två möjliga förklaringar. 1: Familjen Babs har åkt på släktträff, eller 2: The Lillbabs fan-club har gjort Chicago.

Vi rullar längs E20 i surfbussen som nu börjar nosa surfluft och trivs mycket bättre med det än att stå stilla flera dygn i någon lerpöl på ett festivalområde. Vi bränner över storabält-bron mellan Själland och Fyn. Diverse magar kurrar ljudligt varpå vi bestämmer oss för käk. Vi stannar vid en mack och inhandlar spaghetti, tonfisk och färdiglagad Bolognese. När vi efter mycket tråcklande lyckas få ut ett 6-pack öl ur den inplastade hyllan på macken och vi frågar i kassan varför det var så trögt visar det sig att man inte får köpa öl på söndagar i Danmark. Hoppsan! Vår bild av Danmark som det liberala degosland där man kan får göra som man vill får sig en törn. Tobbe kör i riktning mot Klittmöller eller "Klitorismöller" som han han själv flinar att det heter. Fredrik läser kartan, Johan har jet-lag och David vakar över ölförrådet. Vi tar in på en camping i Oddesund vid 21-tiden. Campingen ligger vid ett fiskeläger, mkt fint. Vi dricker lite öl, riggar tältet och knoppar.

/Tobbe

Måndag Vi lättar i 11-tiden och fortsätter mot Klittmöller, enligt många norra Europas radikalaste vindsurfingspot. Vi kommer fram i 14-tiden och handlar lunch. Vi åker till stranden en bit väster om stan och käkar korv m. bröd. När vi tittar ut över vesterhavet kan vi inte se några spår av det gamla vraket av ett handelsfartyg som skulle ha strandat här för ett par år sedan enligt tyska Surf. Tjackar middag, grillar fläskkotlett och kokar ris. Många öl. Ber en bön om vind.

/Fredde

Tisdag Vi äter vår första riktiga frukost på resan. Vi backar bort bilen från tältet och drar ner till stranden strax norr om stan och solar en stund. Vi sätter oss på sanden i den gassande solen. Jag och Fredde funderar starkt på en joggingtur. Vi laddar lite och knyter skosnörena för nu jävlar ska det joggas, nää faktum var att vi bara ville ta en liten uppvärmningstur inför badet. Vi lunkar på längs stranden i makligt tempo. Efter ca: 10 min vill Fredrik sträcka på benen och försvinner framåt. Jag tuggar på i mitt tempo och i gruset blir det 2 steg fram, ett steg bakåt. Ca 15 minuter senare kommer jag ifatt Fredrik. Han står och kollar på en stort gäng måsar. -Vågar vi springa förbi den säger han lite undrande. Han har nämligen vatt med om att tärnor kan bli förbaskade när man kränker deras territorium. - Tja va fan säger jag och vi traskar förbi utan problem. Efter fåglarna följs vi åt i ca 10 minuter, sen vill Fredde sträcka ut igen och försvinner framåt. Vi ser inte varandra på 20-25 minuter. Jag lunkar på i min joggingtakt. Mycket skit ligger på stranden och ett misstänkt oljeutsläpp syns. Långt borta ser jag hur Fredde har stannat. Pustande och flåsande närmar jag mig honom. När jag till slut helt utmattad når honom säger han: -Titta vilket j-a shorebreak det är. Här går det inte att surfa. Typiskt. En annan skulle inte orka rabbla sitt personnummer medan killen står och tänker på surf. Vi har sedan en tid tillbaka bespetsat oss på att nå den stora lyftkranen som vi kunnat se i fjärran ända från stranden där vi började. Kranen har närmat sig psykande långsamt, men vi är ganska nära nu. Vi inser plötsligt att kranen ligger i fiskesamhället Hanstholm. Vi vänder och kutar upp på vägen som ligger bakom den gräsbevuxna sanddynan vi haft till höger om oss hela vägen. Efter 20 minuter når vi en parkering med en karta på som visar att Hanstholm ligger ganska precis en mil norr om Klittmöller. När vi kommer tillbaka kommer vi alltså att ha kutat närmare 18 km. Cooooolt!!! Iron man!! Utmattade beger vi oss ut på asfalten igen och efter ca 10 minuter viker vi av ner mot stranden. Till de j-a fåglarna. J-a därför att fåglarna förra gången vi passerade dem befann sig en bra bit från utgångspunkten. Vi går en bit. Efter ett tag gör vi ett försök att jogga lite på beachen, hmm, i 45 sekunder kanske. Det blir strandmarch hem i ca 40 minuter, ty våra ben är alldeles slut, solen gassar rejält och vi har inget vatten med oss. Vi går en bit. Efter ett tag gör vi ett försök att jogga lite på beachen, hmm, i 45 sekunder kanske. Det blir strandmarch hem i ca 40 minuter, ty våra ben är alldeles slut, solen gassar rejält och vi har inget vatten med oss. Tillbaka vid Johan och David klunkar vi väl en liter vatten var och tänker hoppa i och bada (det gör ingen annan trots att det är hyggligt med folk på beachen.) Jag vänder då vattnet är i midjehöjd. Fredde sänker sig under ytan i 3 sekunder. Kaaaaaaaaaalt!! Sedan blir det matshopping. Fredde köper en bodyboard av tvivelaktig kvalitet på Spar-inn och sen bär det av hem till campingen, Puh. Johan har övertrasserat sitt visakonto på 30000 spänn utan att ha gjort något uttag på flera dar. Han blir lite nervös över detta. Hanses mor får ta hand om problemet. Ibland är det bra med mödrar. Lojalare folk finns inte. Johan fixar pastagröt och diskuterar barnauppfostran med Fredde. Än en gång tar spritransonen på 2 vinare & 30 bira slut innan suget försvinner för de som trotsar kylan i förtältet.

/Tobbe

Onsdag Vid frukosten berättar David om en dröm han haft i natt. Vi åker omkring i en större version av surfbussen (ja drömma går ju, Fredriks anm.) och träffar Lena Endre, ja skådespelerskan alltså. Det är bara det att den här versionen av Lena har mycket större bröst än vad verkliga Lena har. Vi tycker att hon är jobbig och vill mest bli av med henne. Tolka den drömmen om ni kan! Idag är det soligt med lite moln, svag vind, kanske ett surf kan bli möjligt. Vi åker ner till udden där surfet brukar ske men inga surfare är ute. Däremot står det en hel del tyska WoMos på parkeringsplatsen. Efter att vi har solat oss i glansen av de coola tyska surfarna (wow!) så åker vi upp till Hanstholm. Nere vid hamnen betraktar vi resterna av det strandade fartyget som tydligen har bärgats efter 5 års vila i bukten (enligt den finska kvinna som vi hjälpte att sätta upp tältet på campingen.) Vi käkar kebab på en bar och knallar sedan iväg till ett fiskerökeri och köper torskfileer och färska räkor. På vägen tillbaka testar Tobbe sin på SparInn inköpta drake. Den funkar lite halvkasst men efter lite modifikation av linorna lyckas han styra den rätt bra. Väl hemma i Klittmöller lagar Fredde assisterad av resten av gänget till en schysst fiskgryta. Förtältet platsar denna kväll in på 4 stjärnor i guide Michelin. Efteråt jäser vi, sveper några öl, lirar fyrmansvist till rätt sent och knyter oss.

/Tobbe

Torsdag Den här morgonen fladdrar det rätt bra i tältduken. För min (Freddes) del innebär detta resans första surf. Vi åker till det vanligaste spotet nere i hamnen där färgglada fiskebåtar ligger på land. Det blåser väl runt 10 m/s och jag riggar 5.5 vågisseglet. Jag bär ut med min gamla slitna Bic Presto till vattenbrynet med fjärilar i magen. Där ute går det rätt ordentliga vågor och jag har aldrig surfat i vågor på allvar förut. Kommer igång schysst och halvplanar de första 100 metrarna. Helt plötsligt ökar vinden markant och storleken på vågorna ökar dramatiskt. Måste bero på att vinden först nu är ren från udden bakom mig. Huj vad det går, men jag har rätt schysst kontroll. Flyger över ett par vågor utan att försöka hoppa (som om jag skulle kunna det.) Försöker istället ta så mycket höjd som möjligt men det är svårt när man inte är van vid vågorna. Första reporna strular vattenstarterna och jag får bära kittet en bra bit längs stranden då jag drivit alldeles för långt med vinden för att komma tillbaka till där jag startade. Men sedan får jag på några repor där jag lyckas ta mig tillbaka i alla fall. Jaha, då har man provat att segla I vågor men även om jag inte gjorde några table-tops precis. Efter surfet och lite glassätning drar vi österut och handlar mat i Nyköbing. Vi kör vidare mot Lundö som ligger i Limfjorden, hittar efter en riktig offroad-upplevelse en campingplats väl dold för omvärlden av ett högt och tätt staket. Undrar om staketet är där för att skydda mot vinden tänker vi hoppfullt. Det får vi bekräftat i receptionen när vi frågar om det går att surfa på stället. Det blåser ofta och mycket här tydligen. På campingsidan blåser det frånlands men åker man runt på andra sidan ska det vara utmärkt plattvattensegling tydligen. Vi grillar, ölar och 4-mansvistar resten av kvällen.

/Fredde

Fredag Vädret är mulet. Första reaktionen när jag vaknar är -Shit ingen vind! Men sedan ser jag de höga planken igen och tittar upp mot trädtopparna som vajar ordentligt. Efter frukost åker vi runt till halvöns västra sida och visst, detta är ju en perfekt plattvattenspot. Det visar sig vara långgrunt jättelångt ut också. Riggar samma kit som igår och Johan drar på sig steamervåtisen. Jag får nöja mig med shortyn i det ganska kalla vattnet. Instruerar Johan i beachstarter i piskande anti-nybörjarvind. Johan fattar galoppen bra och gör ordentliga framsteg. Jag snor brädan ett par gånger och kör några repor. En gång när jag är på väg tillbaka mot Johan och pressar höjd med bra tryck lättar brädan och vinglar rätt upp i luften och är nära att dänga Johan i huvudet. Av någon anledning är det just då Johan blir eld och lågor över det här med vindsurfing och vill lära sig på stört. Kanske beroende på att han nu inser vilka grymma krafter det handlar om i en rigg. Sedan byter vi våtisar och jag drar ut med ett härligt, våldsamt tryck i seglet och får ett par härliga speeduplevelser medan de andra åker iväg och handlar. Hade ju varit kul om någon annan hade fått se speeden men precis när de kör upp på parkeringen får jag ett kastfall och massakrerar den redan anfrätta nosen på brädan. Skit! Så var den surfdagen till ända. Tobbe drakflyger som en besatt efteråt på stranden och hans drake börjar ta stryk eftersom den är i 100kr-klassen. Vi grillar och fyrmansvistar som vanligt på kvällen.

/Fredde

Lördag Vi packar ihop och drar iväg vid 12-tiden. Sätter kurs mot Aalborg där vi parkerar nere i hamnen och sedan går upp i stan, sätter oss på en uteservering och käkar. Det där "halvfems" är inte lätt att fatta när det är dags att betala. Vi drar vidare norrut till Asaa. Vi är egentligen bara ute efter vykort och en postlåda men går och tittar en sväng på de fina båtarna I hamnen. Väl på väg igen debatterar vi hur reglersystemen kan tänkas fungera på de otaliga vindsnurrorna man ser i landet. Ettans växel strular mer och mer på bussen. Vi har många timmar kvar till färjan och tar det lungt. Vi åker en bit till norrut till ett samhälle vi aldrig får veta namnet på och hittar en loppmarknad vid hamnen. Fredde hittar ett par schyssta högtalare till bussen för 100 spänn. Vi får bevittna. Vi åker ytterligare några km norrut och grillar på en strand. Vi får bevittna ett fyrverkeri som nog skjuts upp någonstans vid Skagen för det går lång tid mellan blixtarna och ljudet från knallarna. Vi drar vidare mot färjan och åker hem.

/Fredde